Lettlands spelreglering flyttas till skattemyndigheten
Lettlands spelreglering har gått in i en ny fas. Den 1 april 2026 integrerade landet sin spelmyndighet i den statliga skattemyndigheten, State Revenue Service (SRS). Därmed avslutades flera år med separata myndigheter för beskattning och licensiering. Förändringen kom efter de skattehöjningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Tillsammans visar åtgärderna att myndigheterna tar ett betydligt fastare grepp om en spelmarknad som fortsätter att förflyttas mot nätet.
Operatörerna rapporterar nu till en enda myndighet i stället för två. Den tidigare Lotteries and Gambling Supervision Inspection finns inte längre som en fristående myndighet. Dess personal och ansvarsområden har förts över till SRS, som redan ansvarade för att samla in skatteintäkter från alla licensierade spelbolag i landet. Regeringen godkände förändringen flera månader tidigare som en del av ett större budgetpaket. För den som följt tidsplanen kom reformen därför inte som någon överraskning.
Så förändrades Lettlands spelreglering under 2026
Logiken bakom sammanslagningen är enkel. Onlinespel står numera för den största delen av Lettlands reglerade spelmarknad. Samtidigt har den ekonomiska rapporteringen blivit mer komplicerad i takt med att digitala transaktioner ökat. Att dela upp skatteuppbörd och tillsyn mellan två myndigheter blev mindre effektivt när båda arbetade med i stort sett samma information. Förändringen av Lettlands spelreglering speglar den utvecklingen.
Myndigheterna beskriver reformen som ett sätt att minska byråkratin och förbättra samarbetet mellan olika avdelningar. Den ger också praktiska fördelar vid tillsyn. Regulatorn kan nu jämföra ekonomiska uppgifter med licensinformation utan att behöva invänta en annan myndighet. Det väntas göra det enklare att agera mot bolag som erbjuder spel utan lettisk licens.
En marknad som fortsätter växa online
Lettlands reglerade spelmarknad omsatte nära 300 miljoner euro under 2025. Onlinespel stod för 57 procent av den totala omsättningen. Intäkterna från interaktivt spel nådde 170,7 miljoner euro, en ökning med nästan 11 procent jämfört med året innan. Enbart nätkasinon genererade 146,6 miljoner euro.
Kortspel online växte snabbast och ökade med över 30 procent till 3,2 miljoner euro. Sportspel på nätet låg fortfarande efter kasinospelen och omsatte 20,8 miljoner euro.
Den landbaserade marknaden utvecklades däremot svagare. Intäkterna från spelautomater minskade med över 11 procent till 115,8 miljoner euro, medan bordsspel föll omkring 12 procent till 10,8 miljoner euro. Antalet aktiva spelautomater minskade med nästan 500 jämfört med slutet av 2024. Myndigheterna återkallade dessutom 14 licenser för spelhallar under året. Totalt finns nu 20 licensierade spelbolag i Lettland, varav 17 erbjuder onlinespel.
Skattehöjningar lade grunden
Reformen av tillsynen kom bara några månader efter att Lettland höjde spelskatterna den 1 januari 2026. Skatten på interaktivt spel ökade från 12 till 15 procent av bruttospelintäkterna. Skatten på vadslagning höjdes från 15 till 18 procent, medan bingoskatten steg från 10 till 12 procent. Myndigheterna räknar med att förändringarna ska ge omkring 175 000 euro till landets kommuner.
Branschorganisationer var kritiska när skattehöjningarna presenterades. De varnade för att högre kostnader skulle pressa marginalerna och öka belastningen på landbaserade spelanläggningar, som redan tappar mark till nätbaserade alternativ. Vissa operatörer menade att den ökade skattebördan kan leda till att fler spelhallar tvingas stänga om intäkterna inte fortsätter att växa. Tillsammans med sammanslagningen med SRS gör skattepaketet 2026 till ett av de mest förändringsrika åren hittills för Lettlands spelreglering.
Vad förändringarna innebär för operatörer och spelare
Licensierade operatörer behåller samma licensvillkor och regler för konsumentskydd. Den stora förändringen gäller administrationen. Kommunikation som tidigare gick mellan två myndigheter sker nu enbart via SRS, och regelefterlevnaden ligger närmare skattegranskningarna än tidigare. Inom den nya modellen för Lettlands spelreglering förändras därför främst administrationen, inte den dagliga verksamheten.
På sikt väntas samordningen förenkla en del administrativa processer. Samtidigt får myndigheterna en mer samlad bild av varje operatörs verksamhet. För spelarna lär förändringarna knappt märkas i vardagen, eftersom befintliga licenser fortsätter att gälla och spelen bedrivs enligt samma lagstiftning som tidigare.
Den största förändringen handlar snarare om myndigheternas möjligheter än om hur marknaden fungerar i praktiken. Reglerade spelmarknader behöver kunna agera snabbt mot olicensierade aktörer. Den nya strukturen ger SRS bättre förutsättningar att göra just det. Lettlands spelreglering samlas nu under en enda myndighet, vilket innebär en tydlig förändring jämfört med hur systemet fungerade för bara ett år sedan.
Hur framgångsrik reformen blir beror dock mindre på organisationsschemat och mer på hur konsekvent SRS tillämpar reglerna. Det avgörs också av hur snabbt myndigheten kan anpassa sig till en spelmarknad som redan har förändrats betydligt snabbare än tillsynssystemet. Lettlands spelsektor har utvecklats snabbt under det senaste decenniet. Nu försöker även regelverket komma ikapp.