Sveriges spelregler möter motstånd från operatörer

Sveriges spelregler är på väg att bli betydligt mer detaljerade, och operatörerna som måste följa dem protesterar kraftigt. Spelinspektionen inledde i juni en remiss om ett nytt ramverk för ansvarsfullt spelande som omfattar 12 kapitel. BOS, branschorganisationen som representerar landets licensierade onlinespelbolag, lämnade ett remissvar där förslaget beskrivs som otydligt, oproportionerligt och dåligt underbyggt.

Remissperioden avslutades den 10 augusti, vilket innebär att myndigheten nu måste avgöra hur mycket av kritiken den ska ta hänsyn till. Det handlar om mer än en vanlig uppdatering av regelverket. BOS menar att de spelregler Sverige nu tar fram kan göra den licensierade marknaden mindre attraktiv än den olicensierade. Ett sådant resultat skulle försvaga de skydd som reglerna är tänkta att skapa.

Vad det nya ramverket skulle kräva

Förslaget ersätter reglerna i LIFS 2018:2 och de tillhörande allmänna råden med bindande skyldigheter. Det omfattar identifiering av överdrivet spelande, personligt anpassade åtgärder, personalutbildning och tillgång till kundsupport. De övriga kapitlen omfattar automatisk utloggning, verktyg för säkrare spelande, spelargränser, meddelanden om förluster, uttag och speldesign. Väldigt få delar av spelarens upplevelse hamnar utanför regelverkets räckvidd.

Operatörerna skulle behöva övervaka en fastställd lista med beteendesignaler. Dessa omfattar spelande nattetid, längre eller mer frekventa spelsessioner, ökande insättningar och insatser, nekade betalningsförsök samt månatliga insättningsgränser över 10 000 kronor. Om en kund fortsätter att visa tecken på överdrivet spelande skulle licenshavaren omedelbart behöva införa hårdare begränsningar.

En bestämmelse går längre än något som gäller i dag. En spelare som uttrycker självmordstankar skulle stängas av från den aktuella operatörens tjänster i minst sex månader. De spelregler Sverige har tillämpat sedan 2018 har lämnat betydligt mer av detta område till operatörernas eget omdöme.

Där bevisningen brister

BOS stöder i princip ett starkare spelarskydd. Invändningarna gäller i stället hur förslaget hanterar gråzonerna. Organisationen menar att texten skriver in osäkerheten kring Sveriges omsorgsplikt i lagen i stället för att reda ut den.

Den osäkerheten får verkliga konsekvenser. Domstolar har upphävt myndighetsbeslut, och licenshavare är fortfarande oense med Spelinspektionen om vad som krävs i enskilda fall. Sveriges spelregler har präglats av denna otydlighet sedan marknaden omreglerades 2019. Att göra vaga bedömningar bindande innebär att samma konflikter kvarstår, men nu med större juridisk tyngd.

BOS motsätter sig inte att myndigheten listar omständigheter som operatörer bör hålla uppsikt över. Däremot motsätter sig organisationen att en enda indikator eller ett enda tröskelvärde skulle kunna utlösa en åtgärd på egen hand. Om Spelinspektionen väljer att inte fastställa gemensamma tröskelvärden vill BOS att licenshavarna ska få använda egna dokumenterade riskmodeller, förutsatt att dessa kan granskas vid tillsyn.

Så kan Sveriges spelregler driva spelare till olicensierade sajter

Den starkaste delen av BOS remissvar handlar om den samlade friktionen. Elektronisk identifiering vid varje inloggning, upprepade bekräftelser, automatisk utloggning, meddelanden om förluster och spelbegränsningar påverkar alla samma kund. Spelinspektionen har bedömt varje krav separat men aldrig analyserat den samlade effekten.

Även spelare som inte visar några tecken på problem skulle påverkas av denna friktion. BOS hänvisar till Spelinspektionens egen forskning om vad som tenderar att hända därefter. Sexton procent av spelarna mellan 18 och 29 år och 30 procent av dem som spelar nästan dagligen hade medvetet använt en olicensierad spelsajt under de föregående tre månaderna.

Dessa siffror är viktiga eftersom svenska skyddsåtgärder bara når spelare som stannar på den licensierade marknaden. BOS avvisar Spelinspektionens ståndpunkt att spelregler i Sverige och kanalisering bör behandlas som separata frågor. Organisationen ifrågasätter också uppfattningen att tillsynsåtgärder ensamma kan hantera olagliga operatörer och menar att sanktioner måste kombineras med ett attraktivt licensierat alternativ.

De små reglerna som tillsammans får stor effekt

Två specifika åtgärder fick särskilt detaljerad kritik. Tidsgränsen för automatisk utloggning har sänkts från två timmar i Spelinspektionens förslag från 2022 till en timme i det nya förslaget, utan någon förklaring. BOS vill veta vilken evidens som ligger bakom förändringen.

Den praktiska effekten oroar operatörerna. Sportspelare är ofta inloggade medan de följer en match utan att spela kontinuerligt, vilket innebär att en utloggning varje timme skulle avbryta dem upprepade gånger. Det skulle dessutom öka det registrerade antalet inloggningar, något som samma ramverk betraktar som en riskindikator.

Det andra klagomålet gäller obligatoriska bekräftelser av förluster vid varje inloggning. BOS stöder att spelare får tydligare tillgång till information om sitt eget spelande. Men standardiserade meddelanden som visas vid varje session riskerar att skapa informationströtthet, vilket kan leda till att kunder börjar avfärda dem utan att läsa.

Vad operatörerna vill se härnäst

BOS har efterfrågat en permanent arbetsgrupp med licenshavare, forskare, behandlingsorganisationer och andra berörda aktörer. Gruppen skulle utvärdera vilka indikatorer och åtgärder som faktiskt skyddar spelarna. Ett sådant arbetssätt skulle bygga nästa generation av Sveriges spelregler på beprövad erfarenhet i stället för antaganden.

Generalsekreterare Gustaf Hoffstedt formulerade organisationens ståndpunkt kring proportionalitet. Ett starkt spelarskydd är beroende av att den licensierade marknaden förblir attraktiv för kunder som inte visar några riskindikatorer, menar han. De mer ingripande åtgärderna bör riktas mot spelare som visar tydliga tecken på problem. Han efterlyste också rimliga övergångsbestämmelser så att licenshavarna får tid att utveckla, testa och certifiera sina system innan reglerna börjar gälla.

Ett beslut med konsekvenser

Spelinspektionen måste nu väga ett regelverk som ser starkt ut på papperet mot behovet av en marknad som spelarna fortfarande vill använda. Sveriges spelregler innehåller redan fler detaljerade krav än många andra europeiska regelverk. Att lägga till 12 kapitel med bindande skyldigheter utan att mäta den samlade effekten är i sig ett risktagande.

Tidsplanen för införandet är fortfarande öppen. Operatörerna kommer att följa utvecklingen noga för att se om gemensamma tröskelvärden införs, om tidsgränsen för automatisk utloggning omprövas och om de får en realistisk tidsram för att bygga de system som reglerna kräver. Oavsett hur den slutliga texten utformas är spelreglerna i Sverige på väg att bli betydligt mer krävande än det ramverk från 2018 som de ska ersätta.