ANJ:s verktyg för problemspel identifierar 600 000 högriskspelare
Frankrikes spelmyndighet har lanserat en ny detektionsalgoritm och resultaten har satt omfattningen av ANJ:s problemspelsoro i skarpt fokus. Verktyget identifierade omkring 600 000 onlinespelare med hög sannolikhet för överdrivet spelande under andra halvan av 2025 — en siffra som väckt allvarliga frågor om hur beroende den licensierade marknaden har blivit av sina mest sårbara spelare.
Ett detektionsverktyg utan motsvarighet i Europa
Autorité Nationale des Jeux, mer känt som ANJ, är Frankrikes nationella spelmyndighet. Den övervakar landets licensierade onlinespelmarknad, där stora operatörer som FDJ United och Pari-Mutuel Urbain ingår. Den nya algoritmen är den första i sitt slag som används av en europeisk tillsynsmyndighet.
Syftet är enkelt: att identifiera spelare som uppvisar beteendemönster kopplade till överdrivet eller patologiskt spelande och göra det i stor skala. Tidigare identifieringsinsatser hade markerat omkring 89 000 spelare. Det nya verktyget hittade mer än sex gånger så många under en enda sexmånadersperiod.
Den ökningen är betydande i sig. Men intäktsdata kopplad till dessa 600 000 spelare är det som gör resultaten verkligt oroande.
8,7 % av spelarna står för 60 % av intäkterna
De 600 000 spelare som markerades av algoritmen representerar 8,7 % av den totala populationen av kontobaserade onlinespelare hos Frankrikes licensierade operatörer. Tillsammans genererade de 1,2 miljarder euro i bruttointäkter från spel under andra halvan av 2025. Den siffran motsvarar 60 % av alla onlineintäkter från spel i Frankrike under samma period.
ANJ beskrev denna koncentration som ”oroande”. En liten del av spelarbasen, huvudsakligen bestående av personer som myndigheten nu klassificerat som högriskspelare, genererar majoriteten av branschens onlineintäkter. Den dynamiken placerar operatörerna i en svår position eftersom den kommersiella modellen delvis bygger på aktivitet från de spelare som är mest i behov av skydd.
Myndigheten pekade också på vad den kallade en dubbel uppåtgående trend. Antalet personer med problemspelande ökar och deras andel av operatörernas totala intäkter växer samtidigt. Båda utvecklingarna går åt fel håll.
Hälften av de identifierade spelarna klassas som tydligt överdrivna spelare
Av de 600 000 identifierade spelarna klassificerade ANJ cirka 300 000 som ”manifestly excessive” spelare. Det handlar om personer vars beteende anses så tydligt problematiskt att identifiering från operatörernas sida enligt myndigheten bör vara obligatorisk, inte en fråga om intern bedömning.
Den formuleringen är viktig. Den flyttar diskussionen från frivilliga skadeförebyggande åtgärder till ett regulatoriskt ansvar. Operatörer kan inte trovärdigt hävda att de varit omedvetna om dessa spelare om myndighetens eget verktyg redan har identifierat dem.
Operatörer möter ökad granskning
ANJ har gjort det tydligt att myndigheten förväntar sig att operatörerna implementerar den nya algoritmen. Detta är inte ett forskningsprojekt. Verktyget är ett regulatoriskt instrument och förväntningen är att licensierade plattformar använder det för att övervaka sina kundbaser, upptäcka riskbeteenden tidigare och dokumentera resultaten på en nivå som klarar regulatorisk granskning.
Franska operatörer kommer att möta större press att visa att de aktivt identifierar överdrivet spelande bland sina registrerade spelare och vidtar lämpliga åtgärder. Tiden för passiv efterlevnad — att bocka av krav utan att meningsfullt arbeta med data kring spelskador — ser allt svårare ut att upprätthålla.
Vad detta betyder för den franska marknaden
ANJ:s resultat kommer vid en avgörande tidpunkt för regleringen av onlinespel i Europa. Flera marknader skärper sitt fokus på spelarskydd, men få har presenterat så tydliga siffror. Att en myndighet identifierar 600 000 riskspelare och direkt kopplar dem till 60 % av branschens intäkter skickar en stark signal.
Det gör ANJ:s ramverk för problemspelande till ett av de mest datadrivna i Europa och skapar ett prejudikat som andra tillsynsmyndigheter kan vilja följa. Frågan är nu om operatörerna svarar med verkliga strukturella förändringar eller om trycket måste öka ytterligare innan beteendet förändras i större skala.

