Sveriges spelproblem minskar, men arbetet fortsätter
Sveriges spelmarknad har förändrats dramatiskt under de senaste två decennierna. Marknaden har vuxit, marknadsföringen har ökat kraftigt och smartphones har gjort casinospel tillgängliga för alla. Trots detta har nivåerna av spelproblem i Sverige faktiskt minskat, och det med en tydlig marginal.
En ny rapport, beställd av Swedish Trade Association for Online Gambling (BOS) och skriven av ekonomen Ola Nevander, sätter konkreta siffror på en trend som både tillsynsmyndigheter och operatörer länge har diskuterat. Resultaten ger anledning till optimism, men visar också att arbetet långt ifrån är klart.
Siffrorna bakom minskningen
Andelen svenska vuxna som klassas som problemspelare, definierat som ett resultat på 3 eller högre på Problem Gambling Severity Index (PGSI), minskade från 2,2 % 2008–09 till 1,3 % 2021. Det motsvarar en minskning på 35 % i reala termer, vilket innebär cirka 57 000 färre problemspelare under perioden.
Förbättringen syns även i en bredare grupp. Antalet riskspelare, med ett PGSI-resultat på 1 eller mer, minskade med uppskattningsvis 200 000 under samma tidsperiod. Bland svenskar som spelade online det senaste året sjönk andelen problemspelare från 12 % 2008–09 till cirka 4 % mellan 2018 och 2021. Det är en tydlig förändring, särskilt med tanke på att onlinemarknaden växte snabbt under samma tid.
Rapporten täcker en period där marknadsföringsbudgetarna inom branschen ökade cirka nio gånger i reala termer mellan 2000 och 2024, med en topp 2018 innan den svenska licensreformen 2019 trädde i kraft. Utbudet av onlinekasinospel ökade mer än tio gånger mellan mitten av 2000-talet och 2019. Ökad tillgång, fler produkter och mer marknadsföring – ändå minskade spelproblemen. Det är ett resultat som förtjänar uppmärksamhet.
Där utvecklingen har stannat av
Bildens helhet är inte enbart positiv. Allvarligt spelberoende, definierat som ett PGSI-resultat på 8 eller högre, har legat relativt stabilt i decennier, mellan 0,3 % och 0,6 % av den vuxna befolkningen. Den totala nivån har minskat, men de svåraste fallen har visat sig svårare att påverka.
Sveriges nationella självavstängningssystem, Spelpaus, hade omkring 136 000 registrerade användare i mars 2026, vilket motsvarar cirka 1,6 % av den vuxna befolkningen. Samtidigt visar undersökningar och data från stödlinjer att ungefär hälften av de som stänger av sig själva fortsätter att spela, främst via olicensierade aktörer utanför det svenska regelverket.
Kanaliseringsgraden är en viktig faktor. Sverige ligger på cirka 85 %, vilket är relativt högt men fortfarande lägre än Norge (91,5 %) och Danmark (91 %). Finland ligger betydligt lägre på 48 %, även om reformer är på gång där. Hög kanaliseringsgrad innebär att fler spelare stannar inom den licensierade marknaden, där konsumentskydd och övervakningsverktyg finns. När spelare istället söker sig till olicensierade sajter försvinner dessa skydd.
Reglering, forskning och nästa steg
Sverige omreglerade sin onlinemarknad 2019 och införde ett licenssystem med tydliga krav på operatörer. BOS-rapporten pekar ut kanalisation som en av de viktigaste faktorerna bakom minskningen av spelproblem. Den lyfter även fram maskininlärning som ett lovande verktyg för att identifiera riskbeteenden i ett tidigt skede, även om långsiktiga resultat ännu saknas.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) får starkt stöd i rapporten. Forskning visar att KBT minskar både spelbeteende och beroendesymptom jämfört med kontrollgrupper. Det är en av de mest evidensbaserade behandlingsmetoderna som finns idag.
Experter i rapporten tar också upp upplevd anonymitet i onlinespel. Legitimerade psykologen Jakob Jonsson menar att många spelare känner sig osynliga online, utan någon tydlig uppfattning om att deras beteende följs. Mer centraliserade system som minskar denna anonymitet kan vara ett steg framåt.
David Sundén, expert inom skatte- och regleringspolitik, anser att det svenska regelverket fungerar i stort men att förbättringar är möjliga. När det gäller jämförelser med andra marknader menar han att lärdomen inte bara handlar om vad som fungerar, utan också om vad som bör undvikas.
En positiv trend med fortsatt potential
Utvecklingen kring spelproblem i Sverige visar på verkliga framsteg, delvis drivna av bättre reglering, högre kanalisation och ökad medvetenhet kring risker. Reformen 2019 verkar ha haft effekt, och siffrorna stödjer det.
Samtidigt har de mest allvarliga fallen inte minskat, brister i självavstängningssystemet kvarstår och den olicensierade marknaden fortsätter att underminera skyddet för utsatta spelare. Sverige rör sig i rätt riktning, men tempot och nästa steg är fortfarande öppna frågor.